Varje år placeras omkring 25 000 barn och unga i samhällsvård i Sverige. När placeringen upphör saknas ett lagstadgat eftervårdsstöd, vilket skapar ett vakuum för många unga, enligt SOS Barnbyar i ett pressmeddelande. Organisationen presenterar nu en rapport som visar att ett enkelt och lagstiftat eftervårdsprogram skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt med en beräknad Social Return on Investment (SROI) på 3:1.
Enligt SOS Barnbyar visar forskning att unga som lämnar samhällsvård löper betydligt högre risk att hamna i arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Trots att staten tagit ett föräldraansvar fram till myndighetsdagen saknas ett tydligt regelverk för stöd med till exempel boende, utbildning och arbete efter placering.
Tre kronor tillbaka per satsad krona
I rapporten Vinsten av att satsa på unga som lämnar samhällsvård uppskattas att samhället får tre kronor tillbaka för varje investerad krona i eftervård. Vinsten ligger främst i ökade skatteintäkter, men också i minskade kostnader för sjukvård och rättsväsende, enligt SOS Barnbyar.
– Att unga som lämnar samhällsvård är en utsatt grupp har vi på SOS Barnbyar lyft fram under många år. De har ofta haft en svår uppväxt och i allt för många fall släpper samhället bara taget om dem, säger Petra Nyberg, programchef på SOS Barnbyar. Det som vi anat, men som vi nu också kan visa, är att det dessutom är mycket dyrt för samhället att inte stötta unga efter en placering.
Lagkrav och nationella riktlinjer efterlyses
Organisationen vill att kravet på eftervård skrivs in i socialtjänstlagstiftningen. Förslagen omfattar ett likvärdigt behovsprövat eftervårdsstöd i kommunal regi upp till 25 års ålder, möjlighet att efter behovsprövning få bo kvar i familjehem till och med 23 år samt att förlänga möjligheten att bo kvar på stödboende från 21 till 23 år. Vidare uppmanas regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för ett mer enhetligt kommunalt arbete med eftervård.
– Utan ett strukturerat stöd riskerar denna grupp av unga vuxna att bli beroende av olika sociala insatser under en mycket lång tid. Det är inte bara en tragedi för individen – det är en förlust för hela samhället, som vi har möjlighet att sätta stopp för. Frågan är alltså inte om vi har råd att införa eftervård. Frågan är om vi har råd att låta bli, säger Petra Nyberg, programchef på SOS Barnbyar.
Enligt SOS Barnbyar är Sverige det enda landet i Norden som saknar ett lagstadgat krav på eftervård, trots att två statliga utredningar – SOU 2015:71 och SOU 2023:66 – har rekommenderat detta. Organisationen menar att rätt lagändringar både kan stärka ungas möjligheter till egen försörjning och minska framtida samhällskostnader.
